måndag 21 augusti 2017

Film: Transformers - The Last Knight (2017)

Titel: Transformers: The Last Knight
Originaltitel: Transformers: The Last Knight
Genre: Science fiction
Regissör: Michael Bay
Manus: Matt Holloway, Art Marcum, Ken Nolan
Skådespelare: Mark Wahlberg, Anthony Hopkins, Josh Duhamel, Laura Haddock, Isabela Moner
Utgivningsår: 2017
Produktionsland: USA
Längd: 149 min
Serie: -
Såg den på bio 26 juli 2017





Handling
Människan ligger i krig med Transformers, och Optimus Prime är försvunnen. Nyckeln till mänsklighetens framtida överlevnad ligger i det förflutna – i den begravda historien om hur Transformers först kom till Jorden. Krigets utgång vilar i händerna på en osannolik allians: Cade Yeager, Bumblebee, en engelsk lord och en Oxford-professor.

Min kommentar
Som traditionen kräver så var vi ju på bio under vårt Göteborgsbesök och vi hade lite problem att välja film. Valet föll på Transformers efter att min syster hade hämtat oss i en bil som liknar Bumblebee. Jo, man kan välja film på sådana kriterier, men det blir inte alltid bra.

För det mesta kände jag mig en aning förvirrad, eftersom det kändes lite som att filmen förutsätter att man är en Transformers-nörd och är fullständigt insatt i den här världen. Det är jag inte. Ofta kunde jag inte begripa vem som slogs mot vem. Eller varför. Jo, jag har sett alla tidigare filmer, men det hjälpte inte ett dugg. Handlingen är det inte mycket bevänt med, det räcker i alla fall inte alls till 2,5 timme. Sista timmen tappade jag intresset nästan helt och hållet.

Filmen hade nog kunnat vara bra, det funkade så länge de inte slogs. Striderna var dock på tok för många och för långa, då blev den bara utdragen och seg, men annars var den rolig och underhållande. Effekterna var snygga, som sig bör, och ibland blev det till och med pampigt.

Jag har lite svårt för Mark Wahlberg, klarar inte riktigt av honom, och han gör inte direkt någon topprestation. Inte ens Bumblebee, som brukar vara min favorit, är speciellt kul. Anthony Hopkins däremot är som vanligt bra. Jag är inte ett dugg förvånad över att den androidliknande Cogman är den som jag gillar mest. Men vad gör egentligen den lilla tjejen, Izabella, där? Hon har ingen som helst betydelse i filmen.

Kanske är det så att biografen vi var på spelar en liten roll i vad jag tycker om filmen. Det var en väldigt liten salong (åtta rader), med obekväma stolar, liten duk och dåligt ljud, men jag tror att den påverkan var marginell. Nu hoppas jag bara att det där "last" i titeln ger en hint om att det faktiskt inte kommer fler Transformersfilmer. I så fall vill jag inte se den.



Filmtipsets estimerade betyg var 3 (beräknat på 71 betyg).
IMDb hade den 5,3 i genomsnitt (beräknat på 37 864 betyg).
Jag ger den 2,5.
Filmen är
TråkigKlurig
RoligFörutsägbar
TrovärdigSnyggt foto
OsannolikSpännande
RomantiskFör lång
SorgligFör kort

Filmen kan köpas på cdon och discshop.

söndag 20 augusti 2017

Smakebit på søndag: Dolda i det fullt synliga

En smakebit på søndag är ett stående inslag på den norska bokbloggen Flukten från virkeligheten. Varje vecka väljer vi ett stycke i boken vi läser och delar med oss av det. Ett spännande sätt att få veta vad andra läser.

Det är lite hektiskt nu i augusti så läsningen går lite trögt. Det kan också bero på att jag nu läser en afrikansk bok, Dolda i det fullt synliga av Nuruddin Farah, och den liknar inte riktigt det jag brukar läsa. Den är väldigt annorlunda. Inte nödvändigtvis på ett dåligt sätt.

Min smakebit är från sida 110.
När hon nu tagit sig ut genom grinden, ensam för första gången sedan hon återförenats med sina brorsbarn, överväldigas Bella av sorgen som hon inte har släppt fram tillsammans med dem. Ögonen fylls av tårar, bröstet hävs, hela kroppen skakar; hon gråter högt. För första gången inser hon att förlusten är för gott. Det är inte lätt för henne att hitta stöd i sin somaliska tålighet - den tålighet som praktiskt taget är definitionen på att vara somalier, ett folk som är inriktat på det praktiska och som har viljestyrka nog att klara av vad som helst. Samtidigt som Bella kan tillstå att det inte ligger någon skam i att bli utom sig eller till och med fullständigt bryta ihop efter en älskad människas död, så är hon medveten om att det är klokare att anlägga en lugn värdighet för att förädla minnet av Aar och sörja hans död med upphöjt lugn. Endast då skulle han känna sig hedrad på riktigt vis och endast då skulle han vara stolt över henne.

lördag 19 augusti 2017

"Otrygg hamn" av Tana French

Författare: Tana French
Titel: Otrygg hamn
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 543
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Broken harbour
Översättare: Peter Samuelsson
Serie: Dublin Murder Squad 4
Förlag: Bonnier Pocket
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2014
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 6 augusti 2017




Första meningen: En sak ska ni ha klar för er: jag var perfekt för det här fallet.

Baksidetext
Kriminalinspektör Michael Kennedy, "Scorcher", kallas tillsammans med sin partner, gröngölingen Richie, till det spöklika och halvt övergivna villaomårdet Broken Harbour vid kusten utanför Dublin. En far och hans två barn har brutalt mördats, medan hustrun förts medvetslös och svårt skadad till sjukhus. Lösningen som Scorcher - mordrotelns stjärna - först tycker verkar enkel, med en familjefar som har förlorat allt i krisen och ser ut att ha försökt ta sitt eget och sin familjs liv, kompliceras snabbt. Inget känns rätt i familjen Spains dyrt inredda hus och spåren pekar åt flera håll.

Samtidigt slåss Scorcher med sina egna demoner. Hans syster Dina plågas av mental ohälsa och fallet väcker farliga minnen till liv av en familjetragedi från Broken Harbour där de tillbringade sin barndoms somrar - före byggboomen, då det var ett semesterparadis. De noga kontrollerade gränserna i hans liv börjar vittra sönder, och sammanblandningen av familje- och arbetsliv riskerar att bli ohanterlig.

Min kommentar
Efter att ha övertygats av andra bokbloggare som hyllat Tana French ordentligt så har jag fortsatt läsa den här löst sammanhållna serien. Trots att jag egentligen aldrig har blivit riktigt övertygad om dess storhet. Detta är fjärde boken jag läser.

Det som jag egentligen gillar mest med de här böckerna är miljön. Speciellt nu när jag själv har varit på Irland och i alla fall kan relatera lite till både folk och miljö. Jag brukar ha ont av för detaljerade beskrivningar, men här ligger de på en bra nivå. Det är åtminstone den slutsats jag drar eftersom det inte är något jag reagerar över.

I Otrygg hamn är det Mick Kennedy som är i fokus och honom träffade vi i Brottsplats: Faithful Place. Åtminstone lite kort. Han är något så ovanligt som en hederlig polis. Inte heller har han några som helst drogproblem. Relationer, däremot, är han kanske inte så bra på, men han verkar ha gett upp den delen av livet. Förutom den till sina systrar. Och jag måste erkänna att jag inte alls förstår vad tråden med systern Dina gör i den här historien. Förutom att lägga extra börda på Micks axlar så gör den varken till eller ifrån.

Den jag tycker bäst om här är nog den gröna kollegan Richie (som Mick är lite mentor för), i alla fall till att börja med. Jag får en härlig känsla av Micks och Richies samarbete. Här finns helt obetalbara kommentarer och det lättar upp i dysterheten när man kan skratta åt eländet.

Det är en förfärlig massa utredning och förhör, gillar man inte det så ska man nog inte läsa denna. Själv tycker jag att det psykologiska spelet är riktigt intressant. Efter drygt hälften är jag säker på vad som hade hänt, medan Micks teorier blir mer och mer fantastiska. Och han byter dem lika lätt som han byter skjorta.

Stämningen är rejält ödesmättad och det är en tragisk historia som vecklar ut sig. Tana French kan det där med att beskriva hopplöshet och desperation. Yta är det viktigaste av allt, i stället för att be om hjälp så försöker man desperat upprätthålla fasaden. Här är nog samhället en stor bov i dramat, så som det stämplar alla som inte jobbar som odugliga/lata/parasiter... och så vidare. Skammen är för stor helt enkelt.

Tempot är väldigt långsamt, så långsamt att det ibland faktiskt blir lite långrandigt. Det hjälper inte heller att kapitlen är evighetslånga och mot slutet, när tempot borde dras upp lite, så blir kapitlen ännu längre. För att göra det än värre så finns det knappt några nya stycken att pausa vid heller. Tyvärr är boken dessutom på tok för lång för sitt eget bästa.

Detta var en väldigt jobbig bok att läsa, rent psykiskt, och det finns mycket jag funderar över. Slutet känner jag mig tudelad till och jag vet inte om det som hände var rätt eller fel. Allt är inte så enkelt som svart eller vitt och den här boken rör sig väldigt mycket i gråzonen.

Nu undrar jag bara vem som är huvudperson i nästa bok, som ska läsas snart. Jag hade hoppats på Richie, men det verkar ju inte speciellt troligt. Och jo, förresten, jag hade fel om vad som hade hänt.

Boktipsets estimerade betyg var 4,7 och genomsnittet 3,1 (beräknat på 86 betyg).
Goodreads hade den 3,92 i genomsnitt (beräknat på 50 355 betyg).
Jag ger den 3,5
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Otrygg hamn: Johannas deckarhörna, hyllan och Bokhyllan i pepparkakshuset.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

fredag 18 augusti 2017

Helgfrågan v 33 (17 - 29 augusti)

Helgen närmar sig med stormsteg och då är det så klart tid för Mias Helgfrågan. Det är en bra start.

Veckans fråga är: Vad tycker du om ljudböcker?

Jag är inte mycket för ljudböcker. Det är svårt för mig att hålla fokus när inte ögonen är upptagna, speciellt när de inte är upptagna med samma som öronen. Eller vad man ska säga. Jag har ändå gett mig på det med provperioder på de tre största tjänsterna. Det blir ju en del bussåkande nu så jag tyckte det kunde vara idé att verkligen försöka. Igår lyssnade jag färdigt på Ann Cleeves Dött vatten och helt ärligt så känner jag mig mest förvirrad av den. Det hade inte blivit många brott lösta om jag bara hade lyssnat. Dessutom var uppläsaren något av det sämsta jag har lyssnat på. Så trött, sävlig, långsam och med en rejäl basröst, vilket jag överhuvudtaget har lite svårt att höra.

Det har dock hänt att jag gillat både bok och uppläsare, som Flickan med snö i håret av Ninni Schulman. Den var klockren att lyssna på.

torsdag 17 augusti 2017

Hett i hyllan #105

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Ännu en bok inköpt på bokrean 2014.
Förmodligen var det baksidetexten på Återvändarna av Jason Mott som lockade mig till köp, helt säker är jag dock inte. Men visst låter det intressant?

Lite roligt är det att jag sommar/höst 2014 tittade på en TV-serie som jag tyckte att jag kände igen, men jag var helt säker på att jag aldrig hade sett den. Till slut kom jag på att den liknade historien som beskrevs på den här bokens baksida. Den hette Resurrection. Och ja, det visade sig att den TV-serien byggde på den här boken.

Detta är baksidetexten som lockade:
Över hela världen börjar människors anhöriga att återvända från andra sidan. Ingen vet hur eller varför det händer, om det är ett mirakel eller ett tecken på att den yttersta dagen är nära. En av de som återvänder är Harold och Lucille Hargraves son Jacob. Han dog många år tidigare i en tragisk olycka på sin åttaårsdag. När han plötsligt står utanför deras dörr, fortfarande åtta år gammal, vet de inte vad de ska tro.

Kaos bryter ut över hela jordklotet och den nyligen återförenade familjen Hargrave befinner sig mitt i en värld på randen till kollaps. De tvingas manövrera i en mystisk ny verklighet och genom en konflikt som hotar att riva upp själva meningen med vad det är att vara människa.

Om du också vill vara med och visa upp dina böcker, antingen heta hyllvärmare eller heta av någon annan anledning, så lägg gärna in en länk här nedanför. Då hittar jag dig mycket lättare.